Topp

Bryt ett mönster med ett annat mönster

Bob Bailey sa alltid: Om du vill ändra en annans individs beteende så behöver du börja med att ändra dig själv.

Bob Bailey sa alltid: Om du vill ändra en annans individs beteende så behöver du börja med att ändra dig själv.

Jag är inne på min 9:e hund och min 8:e valp/unghund där tanken är att den ska bli tävlingshund. Så den här texten är skriven med perspektivet träna mot tävling. Det funkar naturligtvis att tänka så här när det gäller vardagslydnad också, men i det här fallet är det inte min utgångspunkt.

Jag är också inne på mitt 26:e år som instruktör och lärare så det handlar också mitt instruktörsjobb och om parallellerna med att träna hund och att jobba med människor.

Både när det gäller min egen träning, mina kompisars träning eller när jag har kurs och privatcoachning så nog det allra vanligaste att vi vill ändra på något som hunden gör.

Det kan vara att vidareutveckla ett beteende från bra till briljant eller att ändra något som inte har blivit som vi tänkt oss. Att träna hund är en process och det blir inte alltid 100% perfekt från början.

Så att vi och hundarna gör misstag när vi tränar och tävlar är inget konstigt. Men konsten är att inte fasta i det som blir galet utan ha strategier för hur vi kan komma vidare när det tjorvar till sig.

Bryt ett mönster med ett annat mönster
När jag tränade höns för Bob Bailey så hörde vi honom väldigt ofta säga orden ”Break a pattern with another pantern”. Med det menade han att om det inte blir som vi har tänkt oss så behöver vi först ändra på vår träning för att djuret sedan ska kunna ändra sitt beteende. Det här är inte samma sak som att vi alltid ska göra saker lättare eller att vi ska börja om från början. Det handlar om att vi ska göra på ett annat sätt, nytt eller annorlunda sätt.

Det kan vara att ändra belöningsplaceringen, att ändra vårt sätt att röra oss, att starta hunden på ett annat sätt eller att ändra din, hundens eller bådas energinivå och förväntan inför träningen. Alltså att inte göra extrakt på samma sätt som vi precis gjorde.

Foto: My Johansson.
Funkar träning och det blir som du har tänkt dig, då är du på rätt spår. Funkar det inte, fundera på vad du behöver ändra.

Lägg träningstiden och belöningarna på rätt saker
När jag tränar så strävar jag alltså efter att inte fastna i att repetera beteendet som jag inte vill ha. Tränar vi i 10 minuter och jag inte har fått något tillfälle att belöna hunden så blir resultatet det här:

Hunden har inte lärt sig det jag hade tänkt mig eller så har den blivit stressad för att den inte förstår. Inget av det här leder oss framåt och jag hade kunnat använt tiden på ett bättre sätt.

Misstag ger värdefull information
Men det här betyder inte att det är världskatastrof när träningen går åt skogen, för det gör den. Finns nog ingen som har en helt felfri träning och det är inte heller något att sträva efter.

Misslyckande i träningen kan till exempel användas för att göra hunden säker och hjälpa den att skilja på det som är kalasbra och det som är mindre bra. Jag kan medvetet utmana hundarna i träningen så att det blir fel. Det här hjälper bland annat till att göra beteendena mer stabila, det kan också ge mer tryck i utförandet och öka hundens motivation att göra rätt.

Misstag är också en ovärderlig träningshjälp. Jag hör ofta folk som efter en tävling säga ”Nu vet jag precis vad vi behöver träna mer på!”. Att tävla ger i princip alltid nya tränignsuppslag och idéer till förbättringar som i sin tur leder till mer träning och att vi blir ännu bättre.

Din hund – din träning – ditt ansvar
Men när min träning skiter sig utan att jag egentligen vet varför eller om jag inte har planerat för att hunden kanske kommer att misslyckas. Då stoppar jag upp i träningen och undviker att bara nöta på. Jag vill inte att jag och hunden fortsätter att göra det som inte fungerar eller inte ser ut som jag har tänkt mig att det ska göra.

Jag noterar misstaget och vad som hände i huvudet och om jag har gjort en riktig dundertabbe, så ser jag till att jag inte gör den igen. Nästa steg är att komma på vad jag ska ändra på för att få ett annat resultat. Ibland är det här självklart och uppenbart ibland får jag grubbla väldigt länge innan jag kommer på en lösning. Jag undviker också att gå gå banans på hunden. Den gjorde säkert så gott den kunde utifrån dom förutsättningar som den fick.

Jag påstår inte att det här är lätt och det händer säkert alla att vi någon gång skyller på hunden när de blir fel, men jag lovar att om du kommer att tjäna massor på och få ett bättre resultat om du vänder på det. Det har väl hänt oss alla att vi någon gång har tyckt att hunden redan borde ha fattat vad vi är ute efter eller att den redan borde kunna det. Och det kan dom om dom får rätt input.

Det här var mycket lättare när jag tränade med hönsen. Då var det så himla uppenbart att resultatet verkligen hängde på mig. Med våra hundar kan det ibland vara svårare. Vi lever så tajt med dom och vi är ofta väldigt känslomässigt engagerade i dom.

Vad som är rätt input alltså – vad ska jag göra – när ska jag göra det – och – hur ska jag göra. Det är det som jag funderar mest på när jag tränar med hundarna. Det är också här som facit till hur träningen blir finns.

Jag har tränat agility i 24 år och jag har tränat freestyle i 7 år och heelwork to music i 4 år. Är ju rätt lätt att räkna ut vad jag har störst träningserfarenhet av. Jag vet precis hur jag ska lära en agilityhund slalom och det tar mig inte speciellt lång tid.

När det gäller freestyle är det massor av tricks som jag ännu inte har en susning om vilket sätt som är det bästa att lära in dom eller i vilken ordning det är smartast att lära in dom. Här blir det rätt tydligt, hur ska jag kunna lära någon annan innan jag själv vet hur jag ska göra? Den största delen av träningen handlar helt enkelt om träningsteknik och med det är det på samma sätt som med allt annat som vi lär oss. Vi kan det inte från början och det samma gäller för hunden. Här säger det sig självt att det tar längre tid om båda är nybörjare än om den ena har gjort samma sak flera gånger förut.

Fast här finns det en reservation, en hund som inte mår bra eller som inte är frisk kommer att ha svårt att prestera bra även om träningssituationen är den allra bästa. I dom fallen behöver hunden bli frisk först. Det är en förutsättning för bra träning. Den 14 februari tänkte jag dela med mig lite av hur jag tänker när det gäller fysdelen hos mina hundar och då kör jag kursen ”Håll tävlingshunden i trim”.

Att vara irriterad och arg under träningen är det effektivaste sättet att inte komma framåt.

Att vara irriterad och arg under träningen är ett effektivt sätt att inte komma framåt.

Irritation träningens gift
För mig är att vara arg eller vara irriterad under träning ett megafel från min sida. Det här leder typ ingenstans och resultatet blir att hela träningssituationen blir förgiftad. Det här var något som Bob och ständigt upprepade ”var neutral när du tränar, starka känslor gör att du inte kan tänka klart när du tränar och det gör dig garanterat till en sämre tränare”.

Jag påstår inte heller att det här är lätt. För mig är det här något som jag hela tiden behöver jobba med. Jag vet med mig att jag har lätt att bli frustrerad både på mig själv och på hundarna. Ibland blir det här extra tydligt när det drar ihop sig till tävling.

Och trots att jag är mycket väl medveten om att det förstör tusen gånger mer än vad det hjälper så trillar jag dit ibland. Men jag övar ständigt – och övar man så blir man bättre!

Kär lek gör under för träning och tävling.

Kär lek gör under för träning och tävling.

Kär lek
Mitt nya motto för vår träning är ”kär lek!”. Även här börjar det med mig. Om jag längtar efter träningar och tävlingar och njuter av dom, då lär hundarna göra det samma. Det handlar helt enkelt om att få fram så mycket feel good-känsla som möjligt och hundarna ska veta att jag tycker att dom är bäst i hela världen!

I lek räknar jag in mina belöningar och känslan jag vill åt här är att hundarna ska ha lika kul och trivs lika mycket som vi gör när vi är på Liseberg. Partystämning helt enkelt! Är lätt att se vad resultatet av en träning som är baserad på kär lek blir 😉 Här håller jag på med planeringen av en onlinekurs eftersom jag tror att det här är en av dom viktigaste sakerna när vi tränar. Mer info om den kommer.

Samma gäller för mental träning
För oss som tränar hund så är det väldigt lätt att snöa in på hunden och det som hunden gör eller det som den inte gör. Det här gäller både för träning och tävling. Visst kan lösningen på ett problem finnas här, men det inte helt ovanligt är det att ”problemet” sitter i huvudet på oss. Här törs jag till och med säga att det är väldigt vanligt. Våra tankar, vår inställning och vår attityd bestämmer hur slutresultatet blir.

Lösningen är lika enkel som svår. Det är  bara att göra på samma sätt som när vi tränar med hunden. Byt tankemönster och hitta nya sätt att tänka och känna som hjälper dig att trivas och prestera bättre på tävlingsbanan.

2-3 april blir det en agilitykurs i Karlstad med inriktningen tävling och mental träning. Kommer även att planera in en för freestyle/HtM lite längre fram. Plus att jag planerar en onlinevariant på temat, mer info kommer.

Tro på dig själv, din hund och er förmåga
Nu kommer ett tredje visdomsord från Bob och det är ”Belive!”. Det anser han till och med är så viktigt att han har det tryckt på sin tröja. Och det här är helt avgörande om vi ska lyckas så måste vi tro på oss, på hunden och vår förmåga tillsammans. Ilska och tvivel är våra största fiender både i träning och på tävling.

På grundkurser njuter jag av att se när polletten trillar ner både hos hundar och tränare. Det är så coolt när någon kommer tillbaka och säger ”nu har det lossnat och träningen har gått så bra den här veckan”.

Dom gånger som jag får vara med och puffa någon så att denne vågar sig ut på tävlingsbanan, känner större glädje i sitt tävlande och/eller når uppsatta mål och resultat – det är verkliga high lights för mig. Eftersom vi är ett team när vi tävlar med hunden så måste båda delarna i teamet vara så bra som det bara går och det behöver vara balans i ekipaget. På tävlingskurserna betyder det här att det för mig blir en kombination av att jobba både med hunden och föraren.

Här har jag ett exempel som har fastnat lite extra hos mig. Hade en mycket duktig hundtränare på kurs med inriktning tävling och mental träning. Hunden var väldigt bra. Vi andra på kursen applåderade och var helt förtjusta över det vi såg. Men föraren höll inte med oss och tyckte att det mesta var skit, lite vulgärt uttryckt och något tävlande skulle det då rakt inte bli tal om. Vi skiljdes efter helgen men det här ekipage hängde kvar hos mig. Vad skulle hända och hur skulle det gå?

Så gick det några veckor så kom det ett mail och det visade sig att träningensinspirationen var tillbaka och att en tävling var inplanerad! Jag hoppade upp och ner på kontorsstolen av förtjusning.  Under vår kurshelg lät det väldigt tveksamt om det skulle bli någon mer start, så det det här mailet gjorde mig väldigt glad och jag är tacksam över att jag fick vara med och dela dela det här. Till saken hör också att vi sedan fortsatte att jobba med onlinecoachning. Vi har bollat filmer och idéer fram och tillbaka och träningsglädjen sprudlar och den tappade sugen känns långt borta. Kanske ska tillägga att jag liksom någonstans hade på känn att det fanns ett tävlingssug någonstans, men att det på något sätt hade knutit till sig.

Och jag tror att jag också måste skaffa en tröja som det står Belive på. Tror vi att vi kan förändra så kan vi det. Ger vi upp innan vi ens har börjat så är det liksom kört. Jag är säker på att Busy (min unghund) kommer att lära sig en himla massa saker. På samma sätt tar jag också för givet att mina kursdeltagare också kommer att lära sig en himla massa saker. Jag förväntar mig och tror helt enkelt att dom jag tränar och jobbar med kommer kommer att klara det.

Kontaktfält
Tänkte avsluta med ett väldigt konkret exempel hur Rebecca, Yvonne och jag under en privatlektion jobbade med att byta kontaktfältsmönster. Har fått tillåtelse att publicera bild och film.

I det här fallet handlade det om att byta mönster på kontaktfälten och med förutsättningen att båda ville träna mot running contacts men inte har tillgång till egna hinder som kan stå uppställda permanent.

I filmen använder vi en minibalans och det av två skäl. Tävlingsbalansen var inte tillgänglig just då och eftersom vi ville koncentrera oss på den sista metern av hindret så var de skönt att slippa träna på en fullstor balans.

Jag har tränat om Vickis kontaktfält på det här sättet (fast på klubbens vanliga balans) och där bytte jag mönstret från 2×2 till running och det funkade utmärkt att göra så här. Belöningsmaskinen hittar du här.

Övningsdesign
Det här är också ett exempel på vad jag menar med övningsdesign. Bygg och lägg upp övningar så att hunden och du lyckas så fort som möjligt. Sedan är det så klart så att ju mer hjälpmedel du använder dig av desto mer hjälpmedel behöver du träna bort. Så det gäller att så fort som möjligt få det beteendet som du vill ha på kommando och till det variera övningen, din position, belöningarna och börja plocka bort hjälpmedlen.

Övningsdesign har med tiden blivit viktigare och viktigare för mig. Nu för tiden tänker jag alltid efter före hur jag ska lägga upp träningen så att hundarna så fort som möjligt fattar vad jag är ute efter. Jag vill inte ha ”dötid” och en massa strul i träningen träningen. Med det är menar jag att jag vill att varje träningspass ska flyta och att hunden ska vara koncentrerad på mig och det vi håller på med. Jag vill enkelt att vi efter varje träningspass är lite bättre än när vi började.

Så:
Byt mönster hos dig och hunden som du inte vill ha – mot mönster som du gillar bättre.
Irritation och tvivel förgiftar träning och tävling.
Satsa på att göra träning och tävling till en kär lek.
Förvänta dig att du och hunden kommer att lyckas.
Tro på dig och hunden.

Happy training!

Inga kommentarer än.

Kommentera

Happy training!