Guldhjärtat har brustit
Imorse fick Tootsi somna in.
Förra veckan var en bra vecka. Hon fortsatte att gå upp i vikt och krafterna började komma tillbaka. Vi hade flera kräksfria dagar i rad. Det kändes så härligt!
I helgen var hon hos Inger när jag och Toni var i Skåne. Det fungerade jättebra och det kändes verkligen som om det äntligen hade vänt och att vi skulle fixa det!
Igår var en riktigt dålig dag och maten ville inte alls stanna kvar. I natt var hon uppe och kräktes flera gånger.
Nu finns det inte längre någon tid för att pröva med ny medicin. Att lägga in henne på Djursjukhuset igen, kunde jag inte tänka mig. Jag ringde vid 07.30 och 08.00 kom vet hit och hon fick somna hemma. Det kändes otroligt skönt att slippa åka in till henne med till Djursjukhuset.
Det känns verkligen så hårt. Hon busade och viftade på svansen och blev väldigt glad när hon fick besök. Att ta bort en hund som ser glad och pigg ut är det absolut svåraste jag har gjort. Men beslutet var ändå lätt. Det måste gå åt rätt håll och att bli sämre fanns inte med i planen.
Kan lova att det kommer att bli livat på andra sidan nu. Inte en lugn stund om ni frågar mig.
Om man inte kunde känna sorg skulle man inte kunna älska. Mer älskad än den hunden är det svårt att bli.